Went to sleep with you on my mind

Det var väl inte så illa ändå. Eller? Man börjar ju bli ganska van nu. Bland annat var det en medelålders man som kom och kramade mig från ingenstans, vägrade släppa och frågade om jag var prostituerad. Sen när han tänkte börja prata med mig igen och var nära på att ge mig en till oönskad kram nån minut senare slog jag till honom på käften. Jag brukar inte ens göra sånt, usch. 
Men är det något med mig som bara får folk att tänka på horor eller? Aha, där är Jenna - måntro om hon tar betalt för sexuella tjänster? Hmm. Jag var ändå helt anständigt klädd tycker jag, det stod en tjej två meter bort i kortkorta jeansshorts som visade halva rumpan men nej, han var tvungen att komma till just mig? Aah, jävla penisbärare. Eller okej, ni kan ju inte hjälpa att ni har en defekt kromosom. Okej, nu ska jag sluta vara så bitter. Det finns väl tjejer som är lika störda också.

Snart åker jag på bilsemestern, det ska bli skönt på sitt sätt ändå. Hade en ganska oroväckande dröm förra natten som indikerar på att min stressnivå varit lite högre än jag trott själv (jag drömde att jag var tvungen att åka till Umeå och skriva en till fysiktenta). Kom att tänka på när vi tog Silja Europa förra året, det var hur mysigt som helst att stå där högst upp och titta på solnedgången. Fast okej, på just den där bilden höll jag faktiskt på att blåsa bort. Sen hade jag en riktigt bad hair day.
 
Inget lite fuktig luft och vind inte fixar. Hah, jag är nästan skadeglad i förväg när jag tänker på att morsan och moster måste vakna lite tidigare varje morgon för dom måste fixa håret. Jag lägger mig bara med blött hår och that's it.
Hur som helst ska jag i alla fall njuta av var minsta lilla grej och försöka att inte bli galen på mitt ressällskap - familjen. Normandie och Paris kommer nog hur som helst vara höjdpunkten. Säg till om ni vill ha vykort från något speciellt ställe.

Nu kanske det ändå är smartast att gå och lägga sig. Jag tror att mamma kommer och väcker mig på morgonen och bokstavligt talat kastar mig i duschen för hon nämnde nåt om att vi måste handla.

Dog and pony show

Kom på en till jobbig människa som saknades ikväll för att göra allt ännu mer exotiskt. Nu förstår jag till fullo vad Jarkko menar. Jag har nog aldrig varit ut här och känt att det skulle ha varit så fruktansvärt sorgligt. Usch, nu får man äntligen sova i alla fall.

Your love is like a giant pigeon crapping on my heart

Idag har allt varit hur segt som helst, men hur skönt är inte det ändå. Speciellt när man känner stressen släppa. Dock gillar inte min nacke det riktigt, har vaknat två nätter i rad av ruggiga migränanfall och stelhet i nacken. Life <3 Det är ändå underskattat att bara ligga i sängen och fundera på livet - utan att oroa sig för nåt alltså. Så länge man inte gör det svårt för sig själv så är det nog inte det.

Snart åker vi på bilsemester igen, det ska bli roligt ändå. Roligt att se lite annat, ser speciellt framemot Normandie och Paris. Tyskland känns inte lika roligt direkt, men det är väl också helt okej. Det är något väldigt konstigt med deras bensinmackar till exempel, typ mellan varje 50km på dom största vägarna är det mackar som ser exakt likadana ut, om det är mörkt känns det som att man bara kör förbi samma ställe hela tiden. Tur att jag inte själv kör ;) Pappa är nog mest pepp ändå, han sa idag att han skulle köpa ett paraply från Cherbourg. Ha ha ha. Jag behöver inget, för han köpte ett fint paraply till mig för nån månad sen redan, på Rusta av alla ställen. Mais je ne pourrai jamais vivre sans toi.. Jojo, jag ska sluta haka upp mig på den där melodin.

Dagens plus är ju definitivt min vännerbox, började till och med dagen med att ligga i sängen med laptopen i famnen och frukosten serverad. Slutade med att jag kollade hela första säsongen, oops.

Soul meets body

Kan jag kanske leva där ändå?

Det är sjukt vad man kan åstadkomma saker bara på ett år. För exakt ett år sen nu var jag helt säker på att jag skulle bli psykolog och hoppades på att komma in på Karolinska för dom verkade ha den bästa utbildningen. Tänkte att det blir skitbra, då har man en säkrad framtid och kommer aldrig ha problem med att hitta jobb direkt. Dessutom var det en del som sa att jag skulle bli en bra psykolog. Det kan mycket väl vara, men sen när jag väl satt på Karolinska insåg jag att det bara var crap. Jag kan mycket väl vara empatisk och allt det där; sympatisera med människor som inte alltid förtjänar min sympati. Men jag kan inte säga att jag har ett genuint intresse för allt det där nu, hade inte det då heller. Jag är nog bara intresserad av hur dom jag tycker är viktiga för mig på något sätt har det.
Hur som helst trodde jag kanske inte att jag skulle klara av det jag gav mig in på efter att jag beslöt mig för att dumpa KI. Sen ännu läsa upp matte B. Sen började det sakta ta form. Ett efter ett trillade betygen in och under det här året har jag lyckats skaffa mig hela NV-behörigheten och 20,0 i snitt. Hade man frågat mig det här idag för ett år sen hade jag säkert bara garvat och sagt "johej" eller nåt. Där ser man, saker blir sällan som man tänkt sig... men som sagt, nu när man tittar tillbaks så är det sjukt vad man kan åstadkomma på ett år bara. Har fått jobba en del för det också, usch när jag tänker tillbaks på alla helger jag suttit med näsan i skolböckerna. Senast en vecka sen när det var brännbollsyran ännu. Det började som ändå ganska lugnt med matte C och biologi A, men blev ju stegvis svårare.

Period 1: Sept - mitten av nov (12 effektiva läsveckor)
Matte C 9hp
Biologi A 7,5hp
Period 2: Mitten av nov - mitten av jan (7 effektiva läsveckor)
Matte D 10,5hp
Biologi B 4,5hp
Period 3: Mitten av jan - påsk (9 effektiva läsveckor)
Fysik A 7,5hp
Kemi A 7,5hp
Period 4: April - juni (7 effektiva läsveckor)
Fysik B 10,5hp
Kemi B 7,5hp         + läsa upp B-matten till MVG

Mot slutet övergick det till en takt på 200%. Kemin svällde lugnt över fysiken, det var tillslut helt sinnessjuka saker vi var tvungna att memorera utantill i biokemi-delen, typ nettoreaktionerna för glykolysen, citronsyracykeln och andningskedjan. Sen fotosyntesen också som skulle vara så viktig, men kom aldrig på tentan. Sjävla reaktionsformeln för fotosyntesen är ju inte svår att komma ihåg direkt, men när man börjar blanda in ATP och coenzymerna i det så blir det jobbigare. Jag trodde att fysiken skulle vara värst när jag från olika håll fått höra om hur svårt det är, men det var ju inte så farligt ändå. Vissa saker var bara lite jobbiga att greppa till en början, speciellt på den korta tiden vi hade på oss. Om någon så mycket som nämner komposanter för rörelse i två dimensioner eller reaktionsmekanismer så tror jag att jag får psykbryt, haha. Inte så konstigt, 8 tentor och 13 duggor senare..

Nog har året ändå haft sina roliga stunder, min matte D lektor, aka den perfekta triangeln, var ju söderifrån så han uttalade "cos x" som "kosex" och första gången vi upptäckte det skrattade vi så vi grät. Han gick ännu igenom nåt svårt tal med termen kosex på tavlan och sa det hela tiden och vi kunde inte sluta skratta. Han förstod inte alls vad som var så roligt.
Matteskämt: "Jag ska derivera bort dig, din jävla konstant!" "Vad är vitt och kletigt och finns i matteboken? - Pythagoras sats."
Sen började vi även utveckla nördig fysikhumor, men den tänker jag inte ens gå in på för det är lite väl illa känner jag. Jag hade två olika föreläsare i fysik: Patrik Norqvist = nörden och Maria Hamrin = bönan. Om ni tror att jag överdriver när jag kallar Patrik för nörd så kan ni ju kolla själv: http://www.tp.umu.se/~norqvist/
Nä men han var väl helt okej ändå, lite väl kaxig för att han varit med på Boston Tea Party och så där nonchalant för att han kunde så mycket matte och fysik, men mannen har ju liksom en samling smurffigurer i sin bokhylla så det jämnar ut sig!
Sen har jag ju ändå lärt känna en del roliga människor i år, av vilka många nu råkar vara åt icke-konsumerar-vegan-hållet, haha. Nä, men det är alltid kul med nya människor, även om dom inte är lika karnivoriska och shoppingtokiga som jag.

Idag har jag gått omkring nervös hela dagen för jag väntade ju på mailet med kemiresultatet. Cyklade först till Strömpilen och sen in till stan i jakt efter den perfekta kjolen. Hade samma uppdrag igår också, men då hittade jag inte. Hittade inte idag heller egentligen, men sen var det en liten ängel (läs: Elin) som viskade i mitt öra att jag borde köpa en kortkort kjol istället för en sån där fin lite längre. Så blev det tillslut, köpte en kortkort svart jeanskjol med låg midja. Nog var den rätt het ändå..

Nu ska jag och köpa lite läsk i dagens ära. Har ju gått ut gymnasiet för andra året i rad, haha. I år i Umeå med lite bättre betyg bara. Fast det känns fortfarande som att det inte är jag, hade aldrig trott att jag skulle klara av allt det här.

Dagens låtar:

Beck - Diamond Dogs
I'm from Barcelona - Treehouse
Death Cab For Cutie - Soul meets body

RSS 2.0