You can't escape gravity
Jag har haft ett par väldigt konstiga dagar nu. Ihelg upptäckte jag att min digitalkamera var helt sönder, två dagar efter att garantin gått ut. Grejen är att jag fick en ny av pappa i utbyte mot min gamla som ändå funkade bra osv, det var alltså två år sen. Sen några dagar efter kom det en kamera till honom med posten, gratis från jobbet. Han blev lite less. Tro fan att han stod vid dörren för nån dag sen och garvade åt mig och sa "Jag har en extra kamera om du vill köpa..."
Nej, det vill jag inte. Tacka vetja min bror som är i Kina, billiga grejer där ju.
Min mp3-spelare har också börjat ge upp, den laddar inte alltid upp batteriet när man trycker in kabeln och det står "laddar.." på displayen. Oh well, den får jag ta tag i sen när jag orkar börja leta efter en bättre. Behöver ju ändå minst 8gb igen och har ingen lust att byta ner mig från creative heller. Hur fan ska jag hitta lika billigt nu? Den kostade bara 1100 när jag köpte den förra sommaren.
Igår hade jag råkat glömma ett toy på min stol (fungerar som nattduksbord) och sen satt laptopen på det ett tag. Tog den i famnen igen efter ett tag och märkte fortfarande inte toyet, förrän jag skulle gå och sova och ställa undan datorjäveln. Den blir ju ändå rätt varm när man har igång den, och toyet hade smält helt och var i strängar mellan mina svarta linnebyxor och laptopens undersida. Sen spillde jag ett helt vattenglas på mig själv 5 minuter efteråt. Nåja, det var inte det värsta heller :-D Imorse satt jag och läste aftonbladet.se och hade precis öppnat en drickyoghurt. En geting kom in i mitt rum och flög rakt in i mitt öra och jag råkade kasta upp drickyoghurten i luften och den landade på min rygg med öppningen ner. Så klart rann allt ut nerför min rygg och längs arslet på lakanen och kuddarna. Hann inte vända den förrän jag var helt säker på att jag inte skulle få ett getingstick i huvudet nånstans. Jag blev så arg och less så jag dödade den på en gång, tänkte inte ens tanken på att släppa ut den ur huset som jag annars brukar. Jaha, var bara att klä av sig och börja tvätta lakan utan min efterlängtade "Yalla Högtryck" drickyoghurt till frukost. Det blev nog lite för mycket högtryck för mig, heh. Kanske var ett tecken på att jag får dra ner på laktosintaget, så jag inte alltid ska se ut så här: http://eelein.bilddagboken.se/p/show.html?id=243955368&directlink=1
Justja, sen har kvinnan som har hand om lönerna på jobbet glömt bort att jag inte behöver skattas nåt, så jag fick inte hela lönen nu på en gång. Får ringa imorgon och säga att tillbaks med dom där 32 procenten till mitt skattekonto och fort ska det gå. Jag fick ju lite höjning också, nu får jag några kronor mer i timmen. Det är inte all bad ändå. Dagens bästa har i alla fall varit min väldigt lyckade h&m-beställning som jag hämtade ut på posten innan. Jaja, jag tröstshoppar. Det är lamt men det funkar.
Nej, det vill jag inte. Tacka vetja min bror som är i Kina, billiga grejer där ju.
Min mp3-spelare har också börjat ge upp, den laddar inte alltid upp batteriet när man trycker in kabeln och det står "laddar.." på displayen. Oh well, den får jag ta tag i sen när jag orkar börja leta efter en bättre. Behöver ju ändå minst 8gb igen och har ingen lust att byta ner mig från creative heller. Hur fan ska jag hitta lika billigt nu? Den kostade bara 1100 när jag köpte den förra sommaren.
Igår hade jag råkat glömma ett toy på min stol (fungerar som nattduksbord) och sen satt laptopen på det ett tag. Tog den i famnen igen efter ett tag och märkte fortfarande inte toyet, förrän jag skulle gå och sova och ställa undan datorjäveln. Den blir ju ändå rätt varm när man har igång den, och toyet hade smält helt och var i strängar mellan mina svarta linnebyxor och laptopens undersida. Sen spillde jag ett helt vattenglas på mig själv 5 minuter efteråt. Nåja, det var inte det värsta heller :-D Imorse satt jag och läste aftonbladet.se och hade precis öppnat en drickyoghurt. En geting kom in i mitt rum och flög rakt in i mitt öra och jag råkade kasta upp drickyoghurten i luften och den landade på min rygg med öppningen ner. Så klart rann allt ut nerför min rygg och längs arslet på lakanen och kuddarna. Hann inte vända den förrän jag var helt säker på att jag inte skulle få ett getingstick i huvudet nånstans. Jag blev så arg och less så jag dödade den på en gång, tänkte inte ens tanken på att släppa ut den ur huset som jag annars brukar. Jaha, var bara att klä av sig och börja tvätta lakan utan min efterlängtade "Yalla Högtryck" drickyoghurt till frukost. Det blev nog lite för mycket högtryck för mig, heh. Kanske var ett tecken på att jag får dra ner på laktosintaget, så jag inte alltid ska se ut så här: http://eelein.bilddagboken.se/p/show.html?id=243955368&directlink=1
Justja, sen har kvinnan som har hand om lönerna på jobbet glömt bort att jag inte behöver skattas nåt, så jag fick inte hela lönen nu på en gång. Får ringa imorgon och säga att tillbaks med dom där 32 procenten till mitt skattekonto och fort ska det gå. Jag fick ju lite höjning också, nu får jag några kronor mer i timmen. Det är inte all bad ändå. Dagens bästa har i alla fall varit min väldigt lyckade h&m-beställning som jag hämtade ut på posten innan. Jaja, jag tröstshoppar. Det är lamt men det funkar.
Total eclipse of the heart
Igår var vi och tittade på allas vår barndomshjälte Bonnie Tyler. Jag och Matilda skrek som rabieskatter till "It's a heartache" och så klart "Total eclipse of the heart". Standard var ju "voi vittu - eikä mikään vesilintu". Är lite osäker på varför just vesilintu, men iofs är jag rätt trög just nu så jag får väl fråga. Helt sjukt vad jag också hann bli full snabbt, inte likt mig. Men roligt var det :-) Synd bara att jag skulle jobba idag, annars hade jag stannat ute längre och druckit mer. Oh well, allt som allt var det ju värt dom pengarna pappa slösade på biljetten, haha. Idag blir det nya tag efter lite mat och vila. Jag sov kanske 3h under natten för av någon konstig anledning (läs: fyllan) kändes det som att jag var fastbunden på en helikoptervinge och bara svisch-svisch-svisch :-D Lite dumt att lägga sig när man ännu är så där, får ju skylla mig själv.
Imorse var det en sån där morgon när allt som kan gå fel också gick fel. Bara en massa stress, oljefläckar från garaget och skrapsår på vaderna. Helt bajs. Är så slut i kroppen efter att bara ha stått hela dagen så jag orkar inte ens stiga upp och hämta mat ännu. Det här är varför man borde ha en betjänt. Spoon-feed me, pretty please with sugar on top. Alternativt att någon kan hämta en pizza till mig från Lei, skulle seriöst börja gråta om någon var så snäll just nu.
Imorse var det en sån där morgon när allt som kan gå fel också gick fel. Bara en massa stress, oljefläckar från garaget och skrapsår på vaderna. Helt bajs. Är så slut i kroppen efter att bara ha stått hela dagen så jag orkar inte ens stiga upp och hämta mat ännu. Det här är varför man borde ha en betjänt. Spoon-feed me, pretty please with sugar on top. Alternativt att någon kan hämta en pizza till mig från Lei, skulle seriöst börja gråta om någon var så snäll just nu.
The pupil in denial
Jag vet inte varför jag alltid skriver blogg så sent nu. Blir så filosofisk när jag inte sover. Kanske min hjärna ändå är lite i sleep-mode och börjar bearbeta en massa random saker. Hur som helst så fick mitt grubbleri (istället för att tänka på det jag egentligen stör mig på tog jag mig an en mer intressant sak) mig att vända mig till min gamla blogg igen. Läste igenom den från början till slut men jag blev inte klokare på det. Blev bara på lite bättre humör, för jag satt bara och garvade åt alla konstiga liknelser jag dragit innan. Det enda nya jag egentligen kom fram till var att jag skriver mindre perversa saker nuförtiden. Det kan åtgärdas! Ibland är livet hårt, ibland är en snopp också det. Så där ja. Men det kom inte från hjärtat :-(
Det jag egentligen undrar vill jag inte veta svaret på, det gör mig bara besviken på mitt eget XX-släkte. Istället undrar jag vad jag kan ha gjort för att vara en galge i ögat för XY. Jag grävde till och med tillbaks till 2005 men hittade inget för jag kom på att saker som hänt 2005 inte längre kan bilda galgar.
Och nu, for no reason: grekiska bokstäver. I give to you: omega phi kappa omega lambda rho sigma delta
ωΦΚΩλρΣΔ
Jag måste ju hålla min skuumstandard.
--
Okej, nu kom jag på svaret på galgfrågan. Det var ju nästan roligt :-D Människor är roliga ibland. Speciellt män, dom får så lätt konstiga saker för sig.
Nu kanske jag borde kolla lite Scrubs, jag känner att jag inte har gett den serien nog med tid den här veckan. I'm sorry, JD.
Det jag egentligen undrar vill jag inte veta svaret på, det gör mig bara besviken på mitt eget XX-släkte. Istället undrar jag vad jag kan ha gjort för att vara en galge i ögat för XY. Jag grävde till och med tillbaks till 2005 men hittade inget för jag kom på att saker som hänt 2005 inte längre kan bilda galgar.
Och nu, for no reason: grekiska bokstäver. I give to you: omega phi kappa omega lambda rho sigma delta
ωΦΚΩλρΣΔ
Jag måste ju hålla min skuumstandard.
--
Okej, nu kom jag på svaret på galgfrågan. Det var ju nästan roligt :-D Människor är roliga ibland. Speciellt män, dom får så lätt konstiga saker för sig.
Nu kanske jag borde kolla lite Scrubs, jag känner att jag inte har gett den serien nog med tid den här veckan. I'm sorry, JD.
When
Jag väntar på att "being the bigger person" ska löna sig.
Idag skrev jag på hyreskontraktet och skickade iväg det med posten. Sen beställde jag glasögon från specsavers. Ett par ultralight och ett par tjocka svarta bågar. Det känns lite onödigt med två par, men hey, det vore ju inte likt mig om jag inte tog ett 2 för 1 erbjudande. Speciellt när pappa betalar :-D Nu slipper jag kisa när jag sitter i skolbänken i alla fall. Åh, om jag bara kunde få bli av med tandställningen nångång också.
Imorgon ska jag jobba kväll, som vanligt.. kanske bäst att gå och lägga sig i alla fall, fast det fortfarande känns som att jag inte har gjort något värt på hela dagen.
Dom senaste gångerna vi varit ut (som i helg till exempel) har jag verkat följa citatet "I'm very drunk and I intend on getting still drunker before this evening's over." som min högstadiehjälte Clark Gable säger i Gone with the Wind. En klok person kallade det för att rensa innan. Jag tror stenhårt på det.
Idag skrev jag på hyreskontraktet och skickade iväg det med posten. Sen beställde jag glasögon från specsavers. Ett par ultralight och ett par tjocka svarta bågar. Det känns lite onödigt med två par, men hey, det vore ju inte likt mig om jag inte tog ett 2 för 1 erbjudande. Speciellt när pappa betalar :-D Nu slipper jag kisa när jag sitter i skolbänken i alla fall. Åh, om jag bara kunde få bli av med tandställningen nångång också.
Imorgon ska jag jobba kväll, som vanligt.. kanske bäst att gå och lägga sig i alla fall, fast det fortfarande känns som att jag inte har gjort något värt på hela dagen.
Dom senaste gångerna vi varit ut (som i helg till exempel) har jag verkat följa citatet "I'm very drunk and I intend on getting still drunker before this evening's over." som min högstadiehjälte Clark Gable säger i Gone with the Wind. En klok person kallade det för att rensa innan. Jag tror stenhårt på det.
Läskigt
Antagningsbeskeden kom ju redan förra veckan, men först nu har det börjat sjunka in ordentligt. Jag kom in på läkarprogrammet på Karolinska Institutet. Min första reaktion var typ "Jaha, oj."
Sen blev jag bara irriterad för jag hade rangordnat det sist. Innan förra hösten hade jag lite emot Stockholm, efter förra hösten har jag haft mycket emot Stockholm. Jag hoppas att det inte är något jag kommer uppleva igen i höst, det är ju ändå tusentals studenter som bor där och dom klarar sig bra antar jag. Men grejen är att jag vill bo i en studentstad och ha lite studentliv vid sidan om också. Det känns som att man offrar en hel del annat när man bestämmer sig för att bli läkare, då vill man ju ändå behålla något roligt. Oh well.. det känns inte lika illa nu, får bara hoppas att jag får nåt av dom där studentrummen jag bokat. Sen är det ju alltid en stor tröst att veta att det inte är föralltid - 5,5år som mest och 1 termin som minst. Studieortsbyten är inte helt omöjliga. Nu är det säkert en del som tycker att det är galet att ens fundera på att "byta ner sig" från KI, men jag vet inte. Inte är det så speciellt ändå. Utsidan är lite mer stilren än på många andra universitet, visst, sen bedriver dom massor med forskning och det låter fint om man säger att man pluggat där. Fast jag är inte så pretto direkt. Klarar mig utan allt det där alldeles utmärkt. Räcker väl att man får göra det man brinner för och så är det bra med det.
Hur som helst så ska jag väl vara nöjd, det är få som kommer in på läkarprogrammet på första försöket - ännu färre till just prettostället KI. Jag kommer att ha Åsa Nilsonne som föreläsare också, det är ju lite coolt. Förra hösten när hon var gästföreläsare på psykologprogrammet var jag en av dom som fick en bok av henne. Hon är författare, psykiatriker och flerbarnsmamma. Enligt henne själv har hon klarat det bra, vilket känns ganska uppmuntrande ändå.
Så där ja, nu fick jag ventilera lite.
Det här är för övrigt en bild på entrén. Shit vad min första dag där var läskig. Jag hoppas att den blir mindre läskig och mer spännande i år.
Sen blev jag bara irriterad för jag hade rangordnat det sist. Innan förra hösten hade jag lite emot Stockholm, efter förra hösten har jag haft mycket emot Stockholm. Jag hoppas att det inte är något jag kommer uppleva igen i höst, det är ju ändå tusentals studenter som bor där och dom klarar sig bra antar jag. Men grejen är att jag vill bo i en studentstad och ha lite studentliv vid sidan om också. Det känns som att man offrar en hel del annat när man bestämmer sig för att bli läkare, då vill man ju ändå behålla något roligt. Oh well.. det känns inte lika illa nu, får bara hoppas att jag får nåt av dom där studentrummen jag bokat. Sen är det ju alltid en stor tröst att veta att det inte är föralltid - 5,5år som mest och 1 termin som minst. Studieortsbyten är inte helt omöjliga. Nu är det säkert en del som tycker att det är galet att ens fundera på att "byta ner sig" från KI, men jag vet inte. Inte är det så speciellt ändå. Utsidan är lite mer stilren än på många andra universitet, visst, sen bedriver dom massor med forskning och det låter fint om man säger att man pluggat där. Fast jag är inte så pretto direkt. Klarar mig utan allt det där alldeles utmärkt. Räcker väl att man får göra det man brinner för och så är det bra med det.
Hur som helst så ska jag väl vara nöjd, det är få som kommer in på läkarprogrammet på första försöket - ännu färre till just prettostället KI. Jag kommer att ha Åsa Nilsonne som föreläsare också, det är ju lite coolt. Förra hösten när hon var gästföreläsare på psykologprogrammet var jag en av dom som fick en bok av henne. Hon är författare, psykiatriker och flerbarnsmamma. Enligt henne själv har hon klarat det bra, vilket känns ganska uppmuntrande ändå.
Så där ja, nu fick jag ventilera lite.
Det här är för övrigt en bild på entrén. Shit vad min första dag där var läskig. Jag hoppas att den blir mindre läskig och mer spännande i år.
Ranting
För typ en timme sen tänkte jag för mig själv att det är okej om jag inte bloggar på ett tag nu, det är ju trots allt sommar. Yeah right, som att det märks en dag som denna. Sommar, johej.
Läste lite bloggar som jag inte läst på ett tag och fastnade när jag såg en sån där riktigt lam bild som jag började skratta åt. Det är ju inte hela världen att personen i fråga har svårt att prata med mig nuförtiden, men just när jag såg den roliga bilden så mindes jag en liknande komisk situation för länge sen och tyckte bara det kändes trist efteråt. Det i sin tur fick mig att tänka på lördag när jag träffade en person som helt blankt vägrat att ens titta på mig, men nu fick jag ett lite gladare mottagande - räcka ut tungan och le till och med. Allt räknas! Jag vill ju bara att man ska kunna prata med varandra, så det inte är så där komplicerat. Killar klagar på att tjejer är svåra, yeah right. Det är säkert bara individuellt, men ibland önskar jag att folk kunde vara lite mer öppna. Har för mig att Haparandahataren nummer ett sagt att det bara är så påtagligt i just den här staden, just hur mussliga folk tenderar att vara. Jojo, han har säkert rätt på något vis.
För övrigt så var resan bra, jobbet efteråt inte lika kul. Same old, same old. Ibland får man sig ett gott skratt på Modehuset, som när en kvinna som sökte brösttejp inte kom på vad det hette och försökte ivrigt förklara vad hon menade genom att säga "en sån här bh, du vet!" och klämde sig inlevelsefullt på brösten. Hon var kring 60 dessutom.
Men får man skratta får man nästan börja gråta också, det kom in en mörkhyad gravid ung kvinna och sa att hennes man gav henne 300kr att köpa nya mammakläder för. Det skulle vara en klänning och två tröjor. Jag hjälpte henne att plocka bland reakläderna men det bästa jag kunde göra för henne var dom två tröjorna, för rean har inte kommit igång ordentligt. Hon såg ganska ledsen ut, så jag tänkte distrahera henne och prata om barnet istället. Frågade om det var hennes första och om hon vet vad det blir, flicka eller pojke, så sa hon att hon är så lättad att den förstfödda blir en pojke för annars skulle hennes man inte blivit glad utan istället väldigt väldigt besviken. När man hör sånt blir man bara ledsen själv. Klart jag vet att sånt här händer varje dag och det är hemskt, men det känns ju mer verkligt när man ser det på riktigt.
Okej, nu lät det här inlägget väldigt deppigt. Jag blev helt plötsligt helt tom på positiva saker att berätta om. Gjorde ett sånt där test igen, typ "vem är du i Vänner?" och som vanligt blev jag Rachel. Elin, Sara och Heidi kanske tycker det passar för jag fick lite kritik för att jag är så ytlig nu ihelg, haha. Nä men jag gnäller faktiskt på dom rätt ofta för dom klär inte upp sig när vi ska ut. Eller okej, mest på Sara och Heidi kanske. Fick nästan dåligt samvete när jag tänkte på alla gånger jag tvingat dom prova något som dom inte själv valt ur sin egen garderob. Grejen är väl att jag själv alltid vill ha söta klänningar på mig och tycker det känns helt överfixat om resten har på sig något man skulle kunna se en vanlig tisdag eftermiddag. The godforbidden jeans and t-shirt dvs. Sen har jag så snygga vänner så jag tycker dom bör göra det mesta av det medan dom fortfarande är unga och fräscha. Det är som att ha pengar på kontot och aldrig slösa dom. Dessa tre jag pratar om kan i alla fall inte argumentera mot det - nog vet jag hur era konton ser ut!
Det här täcker väl ungefär tiden jag varit borta, så godnatt.
Läste lite bloggar som jag inte läst på ett tag och fastnade när jag såg en sån där riktigt lam bild som jag började skratta åt. Det är ju inte hela världen att personen i fråga har svårt att prata med mig nuförtiden, men just när jag såg den roliga bilden så mindes jag en liknande komisk situation för länge sen och tyckte bara det kändes trist efteråt. Det i sin tur fick mig att tänka på lördag när jag träffade en person som helt blankt vägrat att ens titta på mig, men nu fick jag ett lite gladare mottagande - räcka ut tungan och le till och med. Allt räknas! Jag vill ju bara att man ska kunna prata med varandra, så det inte är så där komplicerat. Killar klagar på att tjejer är svåra, yeah right. Det är säkert bara individuellt, men ibland önskar jag att folk kunde vara lite mer öppna. Har för mig att Haparandahataren nummer ett sagt att det bara är så påtagligt i just den här staden, just hur mussliga folk tenderar att vara. Jojo, han har säkert rätt på något vis.
För övrigt så var resan bra, jobbet efteråt inte lika kul. Same old, same old. Ibland får man sig ett gott skratt på Modehuset, som när en kvinna som sökte brösttejp inte kom på vad det hette och försökte ivrigt förklara vad hon menade genom att säga "en sån här bh, du vet!" och klämde sig inlevelsefullt på brösten. Hon var kring 60 dessutom.
Men får man skratta får man nästan börja gråta också, det kom in en mörkhyad gravid ung kvinna och sa att hennes man gav henne 300kr att köpa nya mammakläder för. Det skulle vara en klänning och två tröjor. Jag hjälpte henne att plocka bland reakläderna men det bästa jag kunde göra för henne var dom två tröjorna, för rean har inte kommit igång ordentligt. Hon såg ganska ledsen ut, så jag tänkte distrahera henne och prata om barnet istället. Frågade om det var hennes första och om hon vet vad det blir, flicka eller pojke, så sa hon att hon är så lättad att den förstfödda blir en pojke för annars skulle hennes man inte blivit glad utan istället väldigt väldigt besviken. När man hör sånt blir man bara ledsen själv. Klart jag vet att sånt här händer varje dag och det är hemskt, men det känns ju mer verkligt när man ser det på riktigt.
Okej, nu lät det här inlägget väldigt deppigt. Jag blev helt plötsligt helt tom på positiva saker att berätta om. Gjorde ett sånt där test igen, typ "vem är du i Vänner?" och som vanligt blev jag Rachel. Elin, Sara och Heidi kanske tycker det passar för jag fick lite kritik för att jag är så ytlig nu ihelg, haha. Nä men jag gnäller faktiskt på dom rätt ofta för dom klär inte upp sig när vi ska ut. Eller okej, mest på Sara och Heidi kanske. Fick nästan dåligt samvete när jag tänkte på alla gånger jag tvingat dom prova något som dom inte själv valt ur sin egen garderob. Grejen är väl att jag själv alltid vill ha söta klänningar på mig och tycker det känns helt överfixat om resten har på sig något man skulle kunna se en vanlig tisdag eftermiddag. The godforbidden jeans and t-shirt dvs. Sen har jag så snygga vänner så jag tycker dom bör göra det mesta av det medan dom fortfarande är unga och fräscha. Det är som att ha pengar på kontot och aldrig slösa dom. Dessa tre jag pratar om kan i alla fall inte argumentera mot det - nog vet jag hur era konton ser ut!
Det här täcker väl ungefär tiden jag varit borta, så godnatt.
