Les jours tristes
Dagen började ganska tidigt med att jag var tvungen att ta mig till Engelbrektskliniken på Östermalm. Det gick ju ändå relativt lätt, men jag hatar hatar hatar trängseln på tunnelbanan på morgonen. Folk pressar in sig genom dörrarna som en tjockis pressar in sin mage i för små jeans. Det var i alla fall en ganska liten klinik, men alla sorters läkare och vårdpersonal fanns tillgänglig. Jag hamnade med en kvinnlig barnläkare som hette Danuta. Hon var helt trevlig, vi gick igenom standardgrejerna som basal hygien och hur deras patientmottagning/triage ser ut. Eftersom att det var på Östermalm fanns det inte så många patienter, fick vara med på en provtagning och sen satt jag och pratade med läkaren tills 10:30 nångång när jag fick börja gå hemåt. Men det var ändå en ganska ny känsla att gå igenom ett väntrum i vit rock istället för att vara patienten. Helt annan auktoritet, hade inte riktigt hunnit tänka så långt, hur bara en sån liten grej skulle kännas. Har varit för upptagen med att tänka på all rolig litteratur och sånt där som normala människor kan tycka är tråkigt.
När jag var på väg till T-stationen ringde jag bussgods för att höra om min cykel för hundrade gången, tänkte fråga ifall dom kunde köra ut den idag istället för imorgon, när jag ändå slutade så tidigt. Det visade sig att dom redan var på väg att lasta in den i utkörningsbilen, att dom skrivit ner rätt datum men fel dag. Tur att jag ringde då, men hann i alla fall hem på en kvart och det tog bara några minuter tills cykeln anlände. Kände mig så nöjd så jag började städa, dammsög och allt!
Sen när jag märkte att klockan bara var 14 och nåt bestämde jag mig för att leta rätt på vägen till Solna Centrum med cykel, ritade av en liten cykelvägskarta och tack vare den hittade jag alltså fram också. Köpte lite förnödenheter samt ett bättre cykellås. Man vet ju aldrig vad som händer här på Armégatan.. folk halkar på mördarsniglar och när man oanande går förbi blir älgar skjutna av över 10 poliser i skogen 30m bort (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=828933). Bäst att vara förberedd på något så vanligt som cykeltjuvar också.
Snart har jag min första tvättid här, det är lite spännande faktiskt för det stod att man måste "använda nyckelbrickan under dom första 15 minuterna, annars blir du inlåst!" enligt en lapp på dörren till tvättstugan. Sen på engelska stod det "please do not use the electronic key for the first 15 minutes, or you will be locked in!"
Jag tycker det känns som att jag kommer bli inlåst vilket som :-D Lycka till, jag...
När jag var på väg till T-stationen ringde jag bussgods för att höra om min cykel för hundrade gången, tänkte fråga ifall dom kunde köra ut den idag istället för imorgon, när jag ändå slutade så tidigt. Det visade sig att dom redan var på väg att lasta in den i utkörningsbilen, att dom skrivit ner rätt datum men fel dag. Tur att jag ringde då, men hann i alla fall hem på en kvart och det tog bara några minuter tills cykeln anlände. Kände mig så nöjd så jag började städa, dammsög och allt!
Sen när jag märkte att klockan bara var 14 och nåt bestämde jag mig för att leta rätt på vägen till Solna Centrum med cykel, ritade av en liten cykelvägskarta och tack vare den hittade jag alltså fram också. Köpte lite förnödenheter samt ett bättre cykellås. Man vet ju aldrig vad som händer här på Armégatan.. folk halkar på mördarsniglar och när man oanande går förbi blir älgar skjutna av över 10 poliser i skogen 30m bort (http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=828933). Bäst att vara förberedd på något så vanligt som cykeltjuvar också.
Snart har jag min första tvättid här, det är lite spännande faktiskt för det stod att man måste "använda nyckelbrickan under dom första 15 minuterna, annars blir du inlåst!" enligt en lapp på dörren till tvättstugan. Sen på engelska stod det "please do not use the electronic key for the first 15 minutes, or you will be locked in!"
Jag tycker det känns som att jag kommer bli inlåst vilket som :-D Lycka till, jag...
Kommentarer
Trackback
